tirsdag 7. januar 2014

Brödrafolkens väl

Skandinavisk historietime for kungliga

Trettendedag jul 2014, en sjokkerende nyhet; den svenske kongefamilien kommer ikke til grunnlovsjubiléet på Eidsvoll 17. mai 2014. Hvilken utrolig talentløs & historiefattig 'beslut' av kong Carl Gustav. Begrunnelsen er at svenskekongen ikke besøker andre nasjoner på deres nasjonaldag, opplyser 'Kungliga Slottet'.




Norge er ikke en annen nasjon, Norge er brødrefolket i vest, vi skandinaver har en mangetusenårig felles historie. Fra skriftlig tid kjenner vi bl.a. 
  • personalunion med Sverige fra 1319 til 1343, 
  • union med Danmark fra 1380 til våren 1814, 
  • Kalmarunionen mellom Danmark, Norge & Sverige fra 1397 til Sverige gikk ut i 1513 &
  • personalunion med Sverige fra høsten 1814 til 1905
1814 er et viktig skandinavisk årstall, av stor historisk betydning for alle tre landene & deres respektive kongehus. I januar 1814 var dette situasjonen:

I Danmark var Frederik VI norsk-dansk konge (1808-1814/1839) uten mannlige tronarvinger. Hans kronprins, nevøen Christian Frederik (kong Christian VIII av Danmark 1839-1848), fordrev tiden i Norge som stattholder.  Etter kongevalget på Eidsvoll 17. mai 1814 var Christian Frederik norsk konge fram til 10. oktober samme år.

Karl Johan
I Sverige var Karl XIII konge (1810-1818) uten mannlige tronarvinger. Han adopterte i 1810 den franske feltmarskalken Jean-Baptiste Bernadotte som ble svensk tronarving under navnet Karl Johan. Etter grunnlovsrevideringen 4. november 1814 ble svenskekongen norsk kong Karl II (14. november 1814 til 1818). I praksis regjerte Karl Johan hele tiden (svensk-norsk konge 1818-1844).


Karl Johan ble aldri populær i Norge, bl.a. pga krigen mot Norge i juli-august 1814. Han startet byggingen av slottet i Christiania & fikk hovedstadens paradegate oppkalt etter seg. 

Oscar II
Den siste svensk-norske kongen Oscar II (1872-1905) var meget populær, oppholdt seg mye i Norge & snakket norsk flytende. Oscar II's valgspråk var broderfolkenes vel. Han var sittende konge da statskuppet 7. juni 1905 innledet slutten på den etterhvert upopulære personalunionen med Sverige.

Danmark, Norge & Sverige er tett sammenvevd i historie & i kongefamilier. Både dronning Margrethe II, kong Harald V & kong Carl XVI Gustav er direkte etterkommere av Karl Johan. Gjennom Olav V's ekteskap med Märta er det danskættede norske kongehuset tett koplet til det svenske. Om vi ikke er brøder & søstre er vi i Skandnavia i alle fall nære allmenninger.

Kongehusets slektstre finner du her, Carl Gustav Bernadotte.

Svenskvennlige grensebeboere i 1814
Eidsvollmennene fra Nord-Norge
Eidsvoll 1814 & nordlendingene



. . . . . . . Epilog 9. januar 2014 . . . . . .
 
Norska grundloven 200 år
I år innefattar firande av nationaldagen i Norge, den 17 maj, också uppmärksammandet av att det är 200 år sedan den norska grundloven antogs. Detta kommer att genomföras som ett särskilt jubileumsarrangemang på kvällen.
Denna kompletterande information om arrangemanget den 17 maj gör att Kungen har beslutat att Han, tillsammans med Drottningen, kommer att närvara vid det särskilda arrangemanget i Eidsvoll med anledning av den norska grundlovens 200-årsjubileum. 
http://www.kungahuset.se

6 kommentarer:

  1. Svenskekongen er noe for seg selv, han har ikke antenner for annet en seg selv!
    Godtnyttår til deg!

    SvarSlett
  2. En utrolig historiefattig avgjørelse...men overrasker ikke veldig. Den Kungen har jo tatt flere merkelige beslut...

    SvarSlett
  3. Stakkar, - er han i det hele tatt i stand til å ta en slik avgjørelse?

    SvarSlett
  4. På den svenska sidan är vi lite förvånande över den norska "chocken" att svenska kungen inte åker till Norge den 17:de Maj. Dom uttalade sig från hovets sida ganska omgående att man har en policy att inte besöka andra länder för att fira deras nationaldagar och det är väl en rimlig ståndpunkt.

    Det som är märkligt är de norska reaktionerna på att kungen tackar nej. Kommentatorsfälten är fyllda med den ena efter den andra som tycker kungen är en idiot och historielös. Om vi ponerar att kungen hade tackat ja, då hade jag varit 100% säker på att kommentarerna hade haglat om varför man bjuder in Bernadottearvingen vars förfader krigade mot norrmännen. Det blir fel hur man än gör....

    Det största klavertrampet kanske är från norsk sida där man gör en illa genomtänkt inbjudan utan att sondera möjligheterna för accept innan. Vad man har gjort nu har bara blivit en helt onödig debatt och det är säkert ganska genant för både det norska och svenska kungahuset.

    SvarSlett
    Svar
    1. I mitt siste avsnitt poengterer jeg at alle regjerende monarker i Skandinavia er direkte etterkommere av Karl Johan.

      Grunnloven på Eidsvoll 1814 ble med nødvendige justeringer akseptert av svenskene, & Norge fikk en demokratisk konstitusjon lenge før Danmark & Sverige fikk sin.

      Felles historie bør markeres i lag, både av vinnere & tapere, slik Sverige gjorde med Sista slaget - Sävar 1809

      http://tidogrom.blogspot.no/2009/08/savar-1809-sveriges-siste-slagmark.html
      http://tidogrom.blogspot.no/2009/10/195-ar-med-fred.html

      Slett
    2. Det Du skriver stämmer men min kommentar handlar inte om grundloven eller 17:e Maj utan varför det kommer så starka reaktioner på att svenska kungen tackar nej. Norrmän känner sig förorättade för att Kungen inte kommer för att fira något som trots allt är en norsk begivenhet och kommentarerna är ganska elaka och fulla med personangrepp.

      Grundloven och 17:e Maj är något som Ni i Norge blåser upp till stora proportioner men varför är det så självklart att andra länder skall stämma in i den hyllningen? Kungafamiljerna har täta band på grund av inavel men det är trots ett annat lands statschef som Ni kräver på plats. Det officiella sverige är representerat av talmannen, partiledare så det är ju inte så att ingen kommer.

      För mig biter inte heller några argument att Norge på något vis står närmare sverige än andra. Broderlandsidén dog väl 1905 om inte annat och Norge är inget annat än ett grannland. Låt vara med väl utvecklad handel mellan länderna så som det brukar bli när länder gränsar till varandra.

      Nu blev ju hela saken ändå så att kungen för "husfridens" skull fick hitta på en anledning att åka iallafall men jag tycker fortfarande att det skall stå var och en fritt att acceptera en inbjudan eller inte utan att bli idiotförklarad för det.

      Slett